Att redovisa AI-användning känns rörigt för många studenter, eftersom det inte finns någon enhetlig regel för alla lärosäten. Ibland är AI tillåtet i inlämningsuppgifter, ibland bara delvis, och nästan alltid beror mycket på vad som står i uppgiftsbeskrivningen, kursplanen eller lärosätets riktlinjer.
I den här guiden får du veta när du bör redovisa AI-användning, hur en tydlig AI-bilaga ser ut och vilka misstag du ska undvika före inlämningen. Mimir Mentor är en AI-stödd plattform för akademiskt skrivande med inbyggd plagiatkontroll som före inlämningen visar dig avsnitt som sticker ut, obelagda påståenden och avsnitt som är typiska för AI.
När måste du redovisa AI-användning?
Du bör redovisa AI-användning när ett verktyg märkbart påverkar innehållet eller språket i ditt arbete och ditt lärosäte vill att sådan användning dokumenteras. Det gäller särskilt textgenerering, formuleringshjälp, förslag till disposition, AI-stödd litteratursökning och skapande av bilder, tabeller eller analyser. Ren stavnings- och grammatikkontroll behandlas däremot ofta annorlunda, men även här gäller: det avgörande är reglerna vid ditt lärosäte och vad din examinator säger.
| AI-användning | Oftast redovisa? | Det här ska du tänka på |
|---|---|---|
| Låta AI generera hela stycken eller avsnitt | Ja | Det påverkar direkt ditt eget innehållsliga arbete och måste, om det är tillåtet, redovisas öppet. |
| Låta AI formulera om meningar eller avsnitt | Ofta ja | Språklig bearbetning med generativ AI är mer än klassisk korrektur. Redovisa den hellre i tveksamma fall. |
| Brainstorming, disposition, titelförslag | Ofta ja | Särskilt i examensarbeten vill många lärosäten kunna se var AI har påverkat arbetsprocessen. |
| Litteratursökning med AI | Ofta ja | Det viktigaste är att du själv kontrollerar alla föreslagna källor och inte tar över påhittade uppgifter. |
| Dataanalys, kodning, visualisering | Ja | Om AI är en del av metoden ska det framgå tydligt i metodavsnittet, bilagan eller AI-förteckningen. |
| Vanlig stavningskontroll | Oftast nej | Många lärosäten behandlar det som ett tillåtet korrekturhjälpmedel. Kontrollera ändå de lokala reglerna. |
| Klassisk grammatik- och stilkontroll | Oftast nej, men kontrollera | Så snart ett verktyg genererar nya formuleringar är gränsen till användning som ska redovisas snabbt nådd. |
Om du är osäker: redovisa hellre en gång för mycket än en gång för lite. En kort, tydlig AI-redovisning i en bilaga är nästan alltid mindre problematisk än en oklar lucka i det du intygar om ditt arbete.
Vilka regler gäller egentligen vid svenska lärosäten?
Det finns ingen enhetlig skyldighet att redovisa AI som gäller alla lärosäten. Det som avgör är alltid reglerna vid ditt lärosäte, din institution och din konkreta examination. Därför lönar det sig inte att leta efter en generell ja- eller nej-regel, utan efter den regel som gäller för ditt arbete.
De officiella exemplen visar tydligt hur lik grundtanken är och hur olika det konkreta genomförandet kan se ut: Vid Göteborgs universitet beslutas användningen av generativ AI på kursnivå utifrån kursens lärandemål, och du får inte lämna in AI-genererat innehåll som ditt eget arbete (källa: Göteborgs universitet, på engelska). Lunds universitet skriver att användning av generativ AI eller liknande tjänster kan räknas som fusk vid examination; om AI är tillåtet ska du granska informationen du får, till exempel källor, och skriva med egna ord om inget annat anges (källa: Lunds universitet). Uppsala universitets riktlinjer (beslutade 26 november 2024) anger att det tydligt ska framgå av skriftlig information om användningen av generativ AI måste redovisas (källa: Uppsala universitet, på engelska). Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet kräver i sin AI-policy en beskrivning av hur AI-verktygen har använts, till exempel vilka frågor som ställdes till ChatGPT (källa: DSV, Stockholms universitet).
EU:s AI-förordning (AI Act) ersätter inte reglerna vid ditt lärosäte. Transparenskraven i artikel 50 riktar sig framför allt till leverantörer och till vissa publiceringar för allmänheten. För seminarieuppgifter, inlämningsuppgifter eller kandidatuppsatser är det i praktiken framför allt lärosätets regler, kursplanen och uppgiftsbeskrivningen som avgör (källa: artikel 50 i AI-förordningen).
Om du vill veta om AI över huvud taget är tillåtet vid ditt lärosäte och hur examinatorer går till väga vid misstanke kan du också läsa vår artikel AI-texter på universitetet: vad är tillåtet?
Kontrollera före inlämningen om din text innehåller påfallande AI-mönster eller obelagda påståenden
Hur redovisar du AI-användning på rätt sätt?
En bra redovisning gör din arbetsprocess möjlig att följa utan att bilagan blir onödigt lång. I praktiken fungerar två varianter särskilt bra: en kort AI-redovisning när användningen är begränsad och en detaljerad AI-förteckning när användningen är mer omfattande eller metodologiskt relevant.
Variant 1: kort AI-redovisning i en bilaga
Om du bara har använt AI på enstaka ställen räcker ofta en kort redovisning efter referenslistan. Där anger du verktyg, syfte och vilka kapitel eller arbetsmoment det gäller.
Exempel på en kort AI-redovisning
I detta arbete har generativa AI-verktyg använts som stöd. ChatGPT användes för idégenerering och för språklig bearbetning av enstaka formuleringar i kapitel 2 och 4. Perplexity användes för en första orientering i litteratursökningen; alla föreslagna källor kontrollerades därefter självständigt. Innehållsligt arbete, bedömningar och källarbete har utförts självständigt.
Variant 2: AI-förteckning med exakt dokumentation
Om du har använt AI oftare eller om ditt lärosäte kräver mer öppenhet är en AI-förteckning den bättre lösningen. Där anger du för varje verktyg och användningsområde minst modell eller version, datum, syfte och de berörda textavsnitten. Vissa lärosäten vill dessutom se promptar, skärmdumpar, exporter eller chatt-id:n.
Exempel på en AI-förteckning
Verktyg: ChatGPT (modell och version enligt verktygets uppgift)
Syfte: formulering av alternativa inledande meningar
Berört avsnitt: kapitel 1.1
Datum: 2026-03-08
Dokumentation: skärmdump av den relevanta chatthistoriken i bilagan
Vad hör hemma i en bra AI-förteckning?
En bra AI-förteckning är kortfattad men går att kontrollera. Det räcker inte att bara skriva ChatGPT har använts. En granskare ska i stället kunna se vilket verktyg du använde, när och till vad, och om det vetenskapliga arbetet ändå var ditt eget.
| Uppgift | Varför den är viktig | Exempel |
|---|---|---|
| Verktyg | Visar vilket system som har använts | ChatGPT, Perplexity, SciSpace |
| Modell / version | AI-svar kan skilja sig åt beroende på modell | Den modell och version som verktyget anger |
| Datum | Gör det möjligt att följa användningen i tid | 2026-03-08 |
| Syfte | Visar om AI bara användes som stöd eller påverkade innehållet | Idégenerering, språklig bearbetning, orientering i litteraturen |
| Berört avsnitt | Kopplar användningen till det konkreta arbetet | Kapitel 2.3, figur 1, bilaga B |
| Valfritt: prompt / chatt-id / skärmdump | Gör det lättare att kontrollera om ditt lärosäte kräver det | Export eller skärmdump i bilagan |
Det är också viktigt att skilja AI från dina källor: AI-verktyg hör normalt inte hemma i referenslistan på samma sätt som en facklitteraturbok eller en tidskriftsartikel. Om ett AI-svar i sig är föremål för undersökningen i ditt arbete kan det se annorlunda ut. För de flesta studentarbeten är en egen AI-bilaga eller AI-förteckning ändå den tydligare lösningen.
Vilka misstag ska du undvika?
De mest problematiska misstagen uppstår inte först när du skriver, utan när dokumentationen saknas och AI-svar inte har kontrollerats. Det är just här som många arbeten hamnar i svårigheter, trots att AI i sig delvis hade varit tillåtet.
- Inte nämna AI alls: Om ditt lärosäte kräver öppenhet är det mer riskabelt att tiga än att lämna en kort, tydlig redovisning.
- Bara nämna verktyget, inte syftet: ChatGPT har använts hjälper ingen. Det avgörande är till vad och var du har använt AI.
- Ta över påhittade källor: Särskilt vid litteratursökning med AI måste du själv kontrollera varje källa. Använd i tveksamma fall en litteratursökning i stället för att ta över påhittad litteratur.
- Utge AI-svar för egna formuleringar: Även kraftigt bearbetade AI-avsnitt bör du inte okritiskt behandla som helt eget arbete om ditt lärosäte kräver öppenhet på den punkten.
- För mycket dokumentation utan struktur: Inte varje prompt hör ofiltrerad hemma i bilagan. Dokumentera det som verkligen var relevant för hur arbetet kom till.
Hur allvarligt lärosäten ser på sådana fall visar också ett exempel från Tyskland: förvaltningsdomstolen i Kassel (Verwaltungsgericht Kassel) avslog i februari 2026 två studenters talan, sedan Universität Kassel bedömt otillåten AI-användning som allvarligt vilseledande och underkänt examinationerna (källa: Verwaltungsgericht Kassel, på tyska). Samtidigt tillät domstolen överklagande eftersom frågan har principiell betydelse. I Sverige prövas misstänkt vilseledande vid statliga lärosäten enligt högskoleförordningen, där en grundad misstanke ska anmälas till rektor och disciplinnämnden kan besluta om varning eller avstängning. Slutsatsen är densamma: otillåten eller dåligt redovisad AI-användning kan få allvarliga följder, men domar ersätter inte reglerna vid ditt eget lärosäte.
Måste du redovisa korrekturverktyg som Mimir eller LanguageTool?
Rena korrekturverktyg behöver du ofta inte redovisa på samma sätt som generativa skrivhjälpmedel. Om ett verktyg främst kontrollerar stavning, grammatik eller stil behandlar många lärosäten det snarare som ett tillåtet hjälpmedel. Men så snart ett verktyg genererar nya formuleringar, dispositioner eller hela avsnitt åt dig ligger användningen närmare AI-stöd som ska redovisas.
För Mimir Mentor betyder det i praktiken: om du bara använder textkorrekturen behandlas det ofta som ett korrekturhjälpmedel. Om du dessutom använder funktioner som omformulering eller AI-stödd skrivhjälp bör du hellre redovisa dem. Den inbyggda kontrollen av påfallande AI-mönster, plagiat och obelagda påståenden handlar däremot inte om att generera nytt innehåll, utan om din egen kontroll före inlämningen.
Formulera om avsnitt som sticker ut eller är för släta, vetenskapligt och före inlämningen
Hur går du klokast tillväga före inlämningen?
Det säkraste är att inte försöka rekonstruera AI-användningen i slutet, utan att anteckna den från början. Då behöver du inte strax före inlämningen gissa vilken användning du bör redovisa och vilka avsnitt som fortfarande behöver bearbetas.
- Anteckna medan du skriver: Skriv direkt ner vilket verktyg du använde och till vad. Då behöver du inte rekonstruera något ur minnet senare.
- Redovisa bara relevant AI-användning: Dokumentera den användning som verkligen påverkade arbetets innehåll eller språk.
- Kontrollera källor och fakta själv: Lita aldrig enbart på AI-svar. Kontrollera alltid litteratur, data och citat i originalkällan.
- Skapa en bilaga eller AI-förteckning: Bygg upp din dokumentation enligt ditt lärosätes riktlinjer.
- Kontrollera texten själv före inlämningen: Gör en egen kontroll för att hitta obelagda påståenden, mycket släta avsnitt och möjliga problemställen före den officiella inlämningen.

- Reglerna för examinationen lästa: Kontrollera inte bara lärosätets allmänna riktlinjer utan också kursplanen och den konkreta uppgiftsbeskrivningen.
- AI-användningen tydligt redovisad: Anteckna verktyg, syfte, datum och berörda avsnitt.
- Källorna verifierade: Ta inte över någon källa från AI utan att kontrollera den.
- Avsnitt som sticker ut bearbetade: Komplettera med egen argumentation, exempel och korrekta belägg.
- Försäkran lämnad på rätt sätt: Om ditt lärosäte kräver en försäkran om att arbetet är ditt eget, komplettera den med en AI-redovisning.
Mimir Mentor följer GDPR och har servrar inom EU 🇪🇺. Dina texter lämnas inte ut till tredje part och läggs inte in i någon offentlig jämförelsedatabas. Så kan du använda plagiatkontroll, AI-indikationer, textkorrektur och litteraturarbete före inlämningen i ett eget arbetsflöde.
Om du efter dokumentationen också vill förstå reglerna och granskningen kan du läsa vidare om AI-texter på universitetet: vad är tillåtet?, AI-detektorer och glömd källhänvisning.
Akademiska formuleringar på minuter sekunder
FAQ: vanliga frågor om att redovisa AI-texter
-
Måste jag alltid redovisa AI-användning?
Det finns ingen enhetlig regel för alla lärosäten. Det avgörande är reglerna vid ditt lärosäte, i din kursplan och i uppgiftsbeskrivningen. Så snart AI påverkar arbetets innehåll eller språk på ett relevant sätt bör du i tveksamma fall redovisa användningen.
-
Hör ChatGPT hemma i referenslistan?
Oftast inte. För studentarbeten är en egen AI-bilaga eller AI-förteckning i regel den tydligare lösningen. Det kan vara annorlunda om AI-svaret i sig är föremål för din analys. Följ i så fall det referenssystem och den guide som ditt lärosäte anvisar.
-
Hur detaljerad måste en AI-förteckning vara?
Den bör åtminstone innehålla verktyg, modell eller version, datum, syfte och de berörda avsnitten. Vissa lärosäten eller institutioner kräver dessutom promptar, skärmdumpar, exporter eller chatt-id:n.
-
Vad händer om jag inte redovisar AI-användning?
Om ditt lärosäte kräver öppenhet kan AI-användning som inte redovisas bedömas som försök att vilseleda vid examination. Vid statliga lärosäten ska en grundad misstanke anmälas till rektor, och disciplinnämnden kan besluta om varning eller avstängning. Vilka följder det får beror på reglerna och det enskilda fallet.
-
Måste jag också ange korrekturverktyg?
Ren stavnings- och grammatikkontroll behandlas ofta annorlunda än generativ skrivhjälp. Så snart ett verktyg skapar nya formuleringar, dispositioner eller hela avsnitt bör du hellre redovisa användningen.
-
Innebär AI-förordningen att varje seminarieuppgift nu måste redovisa AI?
Nej. EU:s AI-förordning skapar ingen generell skyldighet att redovisa AI i varje studentarbete. För din examination är det framför allt reglerna vid ditt lärosäte och vad din examinator anger som avgör.



